Riksregalierna
Riksregalierna är de främsta symbolerna för den svenska monarkin. Deras symboliska innebörd stammar från 1500-talet. Ännu i våra dagar används regalierna i samband med kungliga ceremonier och högtider.
Riksregalierna
Riksregalierna är de främsta symbolerna för Sveriges statsskick. Landets äldsta statliga ämbete, Kammarkollegiet, har sedan 1500-talet haft ansvaret för dem. Sedan 1970 har allmänheten kunnat se föremålen i Skattkammaren på Kungl. Slottet.
Rikets huvudregalier är svärd, krona, spira, äpple och nyckel. Symboliken definierades i samband med Erik XIV:s kröning 1561. Kronan är ett tecken på konungslig ära och värdighet, spiran visar kungens världsliga makt, riksäpplet symboliserar att Gud insatt kungen som regent över ett stort och kristet rike medan svärdet ska visa att kungen frimodigt ska beskydda det goda och straffa det onda. Vid Karl IX:s kröning 1607 gavs för första gången symboliken för nyckeln; att kungen har makt att utestänga det onda, innesluta det goda och öppna för de nödställda.
Huvudregalierna: nyckeln, spiran, svärdet, kronan och äpplet. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna
Samlingen av regalier har med tiden utökats. Det centrala i kröningsceremonin var att kungen smordes med helig olja och Karl IX lät därför tillverka ett smörjehorn till sin kröning 1607. Den äldsta bevarade drottningkronan är utförd för Gustav II Adolfs gemål Maria Eleonora 1620. Gustav III kompletterade samlingen med två prinskronor, två prinsesskronor samt ett svärd för kronprinsen. Den sist tillkomna kronan utfördes i Stockholm 1902 för prins Wilhelm.
Gustaf V avstod från att krönas vid sitt trontillträde 1907. Sedan dess bärs inga kronor av någon i kungafamiljen. Regalierna är dock fortfarande symboler för monarkin och statsskicket. Vid exempelvis kungliga dop, bröllop och begravningar placeras den krona som representerar den person ceremonin berör på en framträdande plats.
Här presenteras ett urval av regalierna.
Erik XIV:s krona
Erik XIV:s krona
Utförd i Stockholm 1561 av Cornelis ver Weiden. Kronan har genomgått flera förändringar, exempelvis bytte man ut den krönande korsgloben mot en större inför Karl XIV Johans kröning 1818. Sedan 1970 är kronan åter försedd med sin ursprungliga korsglob. Då byttes även den broderade hättan till den nuvarande i slät röd sammet.
Mellan 1751 och 1818 fungerade Maria Eleonoras krona, utförd 1620, som kungakrona. Vid Karl XIV Johans kröning 1818 återgick man till att använda Erik XIV:s krona som sedan förblivit Sveriges kungakrona.
Erik XIV:s krona var senast i ceremoniellt bruk i samband med kungabröllopet 1976. Foto: Yanan Li/Kungl. Hovstaterna
Karl (X) Gustavs arvfurstekrona
Karl (X) Gustavs arvfurstekrona
Till drottning Kristinas kröning 1650 bestämdes att med kort varsel låta tillverka en arvfurstekrona. Kronan bars då trädd över en vidbrättad broderad sammetshatt klädd med hermelinsskinn. 1762 ersattes hatten med den nuvarande ljusblå hättan.
Kronan är sammansatt av delar från den krona som tillverkades 1606 för drottningens farmor Kristina d.ä.
Karl (X) Gustavs arvfurstekrona representerar idag Kronprinsessan och var senast i ceremoniellt bruk vid hennes vigsel med Prins Daniel i Storkyrkan 2010. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna
Lovisa Ulrikas krona
Lovisa Ulrikas krona
Adolf Fredrik valde att krönas med Maria Eleonoras krona från 1620. Därför utfördes 1751 en ny drottningkrona i Stockholm av Andreas Almgren efter ritning av arkitekten Jean Eric Rehn.
Den är utförd i silver, förgylld på insidan och var ursprungligen besatt med 695 diamanter och taffelstenar. Rehn hade den franska drottningkronan från 1725 som förebild.
Lovisa Ulrikas krona är Sveriges drottningkrona och var senast i ceremoniellt bruk i samband med kungabröllopet 1976. Foto: Alexis Daflos/Kungl. Hovstaterna
Upptäck mer
