H.M. Konungens tal vid Stenhammardagen

Stenhammar

(Det talade ordet gäller)

Ers Kunglig Höghet,
Rektor,
Mina damer och herrar.

Välkomna till Stenhammar!

Det är alltid lika roligt att mötas här på Stenhammardagen. Särskilt idag efter två års uppehåll på grund av pandemin. Nu ser jag och Prins Carl Philip fram emot en lärorik och trevlig dag tillsammans med er.

Årets tema är ”betesdjur i ett hållbart livsmedelssystem”. Omkring 15 procent av Sveriges jordbruksmark är naturbetesmark som inte kan användas för livsmedelsproduktion på något annat sätt än som bete. Naturbetesmarkerna ökar också artrikedomen just för att de betas.

Prins Wilhelm beskriver i sin bok ”Svenskt land”, utgiven 1947, hur han går runt här på Stenhammar gods en höstdag och följer arbetet på gården. Han ser präktiga ardennerston som plöjer jorden, och han filosoferar över odlingens betydelse för mänskligheten genom tiderna. Bredvid lagården, skriver han, ”mumsar de nötbruna ungdjuren av hjärtans lust, de är skinande feta och har mat övernog”.

Idag är tiden en annan, den präglas av ett stort allvar för många lantbrukare. Det oroliga världsläget påverkar oss alla. Först och främst tänker vi förstås på alla de människor som drabbas av kriget i Ukraina.

Händelser i vår omvärld får konsekvenser även här på hemmaplan. Det gäller inte minst jordbruket som ska hantera allt från klimatförändringar till höjda priser på foder och drivmedel.

Det är ingen liten uppgift, och jag vet att den kräver oerhört mycket arbete. Men, vi måste se positivt på framtiden och jag tror att fler och fler konsumenter både uppskattar och föredrar svenska och närproducerade livsmedel.

Att ha en stark och hållbar matproduktion är viktigt för Sverige. Ska vi klara det, så gäller det att det finns kloka människor och lösningar på plats. Som tur är, finns det sådana. Och flera av dem är här idag!

I ett hållbart livsmedelssystem måste vi ta vara på alla resurser. Olika typer av grödor och system ska anpassas till olika förutsättningar och olika platser. Exempelvis passar en mark bättre för djurhållning och en annan mark för odling av grödor som blir livsmedel.

Modern teknik kör inte över naturen. Tvärtom så ger den oss bättre möjligheter att ta hänsyn till naturens egna villkor. Med hjälp av tekniken kan vi anpassa jordbruket allt eftersom förutsättningarna förändras. Det innebär att vi utnyttjar resurserna bättre, att vi kan öka skördarna och få en bättre lönsamhet. Dessutom minimerar vi oönskade effekter på miljön.

I denna utveckling har forskningen en central roll, givetvis i samverkan med näringarna. Jag är övertygad om att kunskapen som i dag finns, till exempel vid Sveriges Lantbruksuniversitet, kommer att vara en tillgång för framtiden. Inte bara för lantbrukssektorn, utan också för hela vårt land.

På Stenhammar har vi de senaste 20 åren arbetat idogt för att försöka bevara naturbetesmarkerna genom att restaurera stora arealer. Och jag vill passa på att tacka medarbetarna här på Stenhammar, för det arbete och den omsorg de lägger ner för att både djur och marker skall må bra.

Men låt oss komma ihåg, mina damer och herrar, att det faktiskt är korna som gör det stora jobbet. Vi människor har all anledning att känna tacksamhet till dem för att de håller våra landskap öppna, artrika, och vackra!

Återigen, varmt välkomna till årets Stenhammardag!